Ingenting

Var lugn mitt barn, det finnes ingenting,

och allt är som du ser: skogen, röken och skenornas flykt.

Någonstädes långt borta i fjärran land

finnes en blåare himmel och en mur med rosor

eller en palm och en ljummare vind -

och det är allt.

Det finnes icke något mera än snön på granens gren.

Det finnes ingenting att kyssa med varma läppar,

och alla läppar bli med tiden svala.

Men du säger, mitt barn, att ditt hjärta är mäktigt,

och att leva förgäves är mindre än att dö.

Vad ville du döden? Känner du vämjelsen hans kläder sprida

och ingenting är äckligare än död för egen hand.

Vi böra älska livets långa timmar av sjukdom

och trånga år av längtan

såsom de korta ögonblick då öknen blommar.

– Edith Södergran