Där korpen vitnar

Där korpen vitnar är ett stycke i fyra satser och tre mellanspel för folksångerska och tolv musiker.

Den första satsen, suggestiv till sin karaktär, använder kraftord hämtade från gamla magiska ramsor och besvärjelser:

Där korpen vitnar
där svanen svartnar
där gråsten flyter
locka mig –

I den andra satsen får vi lära oss hur man botar en modstulen ko.
Det är Maria, den milda modern, som är ute på grönan löt (äng), och möter sin son välsignade son så söt.
- Hvad lete I min välsignade mor?
- Jag letar min miöhumbla* ty min ko är blivin mjölkstulin, modstulin, leverstulin, lungstulin, hjärstulin, och all illa farin.

Tillsammans kommer de överens om att taga salt och malt och lägga i kons mun. Då ska den nog bli frisk!
Här är musiken mer humoristisk. Sångerskan, som gestaltar både Maria och Jesus ska t ex sjunga med ”pubertal pojkröst”, när hon är Jesus.

Tredje satsen är en lovsång, en psalm;
Pris vare du som låter /oss glada vakna opp
Detta sjungs sorgset, prövande och övergår i texten
Genomborrat hjärta av skräck/ skälvande av ångest

Fjärde satsen gestaltar en mardröm:
Jag hade en ond dröm/ Jag stod vid havet/ Plötsligt blev himlen svart/ och solen brann upp/ Jag hörde fåglar skria i skyn/ och deras vingslag varskodde om/ onda tider

......

Jag har tagit min utgångspunkt i de s k häxprocesserna, som drog genom hela Europa, från söder till norr mellan 1400- och 1600-talet. Människor, oftast kvinnor, dömdes utan grund att brännas på bål för trolldom, häxerier och samröre med ”den fule”. I norra Europa tog sig rättsprocesserna särskilt groteska uttryck, då även barn användes som angivare och vittnen, oftast lockade med mat.
(Andra satsens ramsa, den som botar modstulna kreatur, är just hämtad från ett domstolsprotokoll från Torsåkers kyrka i Ångermanland. I denna trakt tillbringade jag somrarna under tjugo från 1980. Tvåhundra år tidigare, ställdes här 71 personer inför ”rätta”. Det var 65 kvinnor – var 5:e kvinna i socknen – 2 män och 4 pojkar. Alla halshöggs och brändes på bål 1 juli 1675.)

Jag har föreställt mig en kvinna på den tiden, vad som omgav henne, hur hon var; närheten till naturen och tron på allsköns väsen, det magiska och mystiska överallt närvarande, kyrkan (vars präster i många fall var de pådrivande i processerna), det kraftfulla, det humoristiska.
Ofta var det kvinnor som var ovanligt dugliga som angavs; deras kor kanske mjölkade bättre än grannens, de var duktiga på läkedom, örter m m.

När jag komponerat färdigt stycket fann jag att sista satsens mardrömstext var skriven av romen Rosa Taikon. Detta faktum gjorde för mig att kopplingen till hets och förföljelser (häxjakter) av människor och folkgrupper idag blev smärtsamt direkt och tydlig.

Där korpen vitnar är skrivet för folksångerskan Ulrika Bodén
- Nordiska Kammarensemblen (Sundsvall, Sverige)
- BIT 20 – Ensemble (Bergen, Norge) och
- OrchestrUtopica (Lissabon, Portugal), finansierat av Calouste Gulbenkian Foundation

Karin Rehnqvist 12/11 -07

* miöhumbla är ett gammalt ord för humla. Humlor ansågs traditionellt förknippade med mjölk och mjölkning.

......

Texter:

1. Där korpen vitnar

När korpen vitnar
när svanen svartnar
när gråsten flyter -
locka mig

Där korpen vitnar
där svanen svartnar

där gråsten flyter -

fritt ur gamla magiska ramsor och besvärjelser

2. Recitativ för en modstulen ko

Jungfru Maria gick sig ut på en grönan löt
mötte hon där sin välsignade son så söt
- Hvad lete I min välsignade mor?
- Jag letar min miöhumbla, ty min ko är blivin
mjölkstulin, modstulin, leverstulin, lungstulin,

hjärtstulin, blodstulin, magstulin,
och all illa farin.

Jesus och Maria mille mor ginge både om råd.
Vill vi bota henne båda två,
vill vi taga malt och salt
vill vi läta i hennes mun,
det skall bliva bot i samma stund.
I Guds Faders, Sons och Helig Andes

ramsa för bot av modstulna kreatur från Ytterlännäs, Ångermanland, hämtad ur trolldomsprocessernas domstolsböcker 1669-1674

Musiker:

- Jag hugger och jag hugger och jag hugger
- Jag binder dig, jag binder dig, jag binder dig
- Jag stämmer dig, jag stämmer dig, jag bränner dig

klippt ur svenska signelser och besvärjelser

3. Psalm

Pris vare du som låter
Oss glada vakna opp
Och över jorden åter
En nådedag gå opp
En dag som skall försvinna
Likt den igår förgick
O må vi då besinna
Dess dyra ögonblick

O må vi noga märka
Vad Gud av oss begär
Och med all trohet verka
Så länge dagen är
Att icke syndens minne
vårt hjärta klagar an
När aftonen är inne
Då ingen verka kan

J-O Wallin, ur Svenska psalmboken 1937, något bearbetad

Genomborrat hjärta av skräck
skälvande av ångest

4. Jag hade en ond dröm

Jag hade en ond dröm
Jag stod framför havet
Plötsligt blev himlen svart
och brann solen upp
Jag hörde fåglar skria i skyn
och deras vingslag varskodde om
onda tider

Rosa Taikon

Jag ser korpen
jag ser svanen –

Texterna är sammanställda av Karin Rehnqvist